Likabehandlingsplan

Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder.

Tollares likabehandlingsplan är ett komplement till jämställdhetsplanen och riktar sig till alla som är verksamma på Tollare folkhögskola, både personal och deltagare. Syftet är att värna Tollares värdegrund med fokus på övertygelsen av alla människors lika värde och rättigheter.

Varje år utvecklar Tollare folkhögskola arbetet för likabehandling genom aktiv deltagardemokrati samt personalutveckling genom fortbildning. Tollare arbete har målet att främja ett öppet och inkluderande Tollare samt ge deltagarna vetskap om diskrimineringsgrunderna och vilka åtgärder som Tollare vidtar vid diskriminerande/kränkande behandling.

• Skolråd: 1-2 klassrepresentanter deltar en gång/månad i skolråd där de uttrycker klassens specifika önskemål, åsikter med mera för att hitta utvecklingsområden i samråd med skolans ansvariga.
• Likabehandlingsenkät: Tollare genomför en gång/läsår en likabehandlingsenkät med alla deltagare på närkurs för att utvärdera hur Tollare genomför arbetet med likabehandling.
• Jämställdhetsråd: Tollares jämställdhetsråd består av 1-2 klassrepresentanter från varje klass på närkurs med målet att gemensamt analysera svaren i likabehandlingsenkäten och identifiera samt välja ut prioriteringsområden för Tollare att jobba vidare med varje år.

Här nedan kan du läsa hela Tollares likabehandlingsplan

Tollare Folkhögskolas mål är att alla deltagare ska känna sig trygga på skolan. Ingen ska känna sig diskriminerad eller utsättas för kränkningar. Skolan ska genomsyras av en öppen attityd gentemot personers olikheter och lika värde. Alla deltagare ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.

Personal på Tollare folkhögskola ska aktivt arbeta för att förhindra alla former av kränkningar. Skolan ska arbeta aktivt och målmedvetet för att skapa en trygg miljö för samtliga deltagare. Det dagliga arbetet ska genomsyras av öppenhet, respekt och anta ett inkluderande språk och förhållningssätt. Arbetet ska utgå från huvudmannen IOGT-NTO och Tollares värdegrund och vision samt Folkbildningsrådets styrdokument för folkhögskolan och diskrimineringslagen.

Samtliga kurser samt internatboende på Tollare folkhögskola ska vara fria från kränkande behandling, skolan tar bestämt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. Samtliga, såväl personal som deltagare, ska ha god insikt i skolans värdegrund och plan för likabehandling samt plan för ökad jämställdhet. All undervisning och material kopplat till undervisningen ska vara fritt från sådant som kan upplevas som kränkande och/eller diskriminerande. Tollare folkhögskola ska aktivt arbeta för att utmana normer och genom språk, undervisningsmaterial och aktiviteter på skolan visa på normkreativt lärande.

Tollare folkhögskolas värdegrund bygger på en övertygelse om alla människors lika värde och rättigheter. Vi tror på individens frihet och makt över sitt eget liv samt inneboende förmåga att forma sitt liv utifrån sina förutsättningar och egen vilja. Pedagogiskt utgår Tollare Folkhögskola från folkbildningens idéer om delaktighet, öppenhet, nyfikenhet och engagemang. Tollare Folkhögskola ser demokrati som grundpelaren i civilsamhället.

IOGT-NTO är huvudman för Tollare Folkhögskola. Det är en organisation som verkar för att minska bruket av alkohol och narkotika i Sverige. Tollare Folkhögskola har därför nolltolerans mot droger på skolan.

Alla deltagare i Tollares verksamheter ska sträva efter att utvecklas personligen och därmed som självständiga medborgare. Tollare Folkhögskola vill att alla deltagare genom sin tid på skolan ska kunna bidra till ett starkare civilsamhälle. Vidare ska deltagarna få kunskaper som ger dem en stabil grund att stå på vad gäller möjligheter och färdigheter att söka vidareutbildning och arbete. Det är skolans vision att stävja all form av droganvändning.

Tollare Folkhögskola har som vision att bedriva ett förebyggande arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandlingar. Som ett led i detta ska Tollare Folkhögskola årligen revidera likabehandlingsplanen och se att den efterföljs.

Vår utgångspunkt är att dialog och delaktighet gör våra utbildningar bättre anpassade till varje individ vilket ökar förutsättningar för likabehandling. Tollare folkhögskola har en väl fungerande process för deltagardemokrati. Former för deltagardemokrati är följande:

• Klassråd. Deltagare har klassråd varje vecka där deltagarna ges möjlighet att påverka sin studietid på skolan
• Studeranderåd. 1–2 deltagare från respektive klass ses och bereder frågor inför kommande skolråd
• Studeranderåd. 1–2 deltagare från respektive klass ses och bereder frågor inför kommande skolråd
• Varje år utses två deltagarrepresentanter att delta i Tollare folkhögskolas styrelse.

Styrelsemöten ges en gång per månad.

Tollare Folkhögskola vill vara en miljö för hela människan. I det finns en övertygelse om varje människas rätt att söka kunskap, uttrycka sig och bli bemött med respekt och få del av inflytande och resurser på lika villkor. Skolan vill så långt det är möjligt inkludera deltagare med normbrytande funktionsvariationer i ordinarie kurser. Vår strävan är att anpassa lokaler och teknisk utrustning så att det möjliggör stöttning och individanpassning för deltagare i behov av särskilt stöd.

Enligt diskrimineringslagen är diskrimineringsgrunderna kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder/normbrytande funktionsvariation och ålder. Tollare Folkhögskola ska förebygga diskriminering inom alla diskrimineringsgrunder.

Tollare folkhögskola samt huvudmannen är ansvariga för att aktuell lagstiftning efterföljs av anställda inom verksamheten. Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ansvarar för att bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. Utöver kravet på att varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan är varje verksamhet skyldig att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldigheten gäller om personalen kränker deltagare men även om en deltagare kränker en annan deltagare.

Diskrimineringslag (2008:567)

Lagen trädde i kraft 1 januari 2009 i syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett:

Verksamheten ska förebygga och förhindra diskriminering på grund av kön. Trakasserier på grund av kön kan vara nedsättande kommentarer, sexualiserat språkbruk, eller förfördelning. Deltagare och personal ska bemöta alla deltagare lika oavsett könstillhörighet. Arbetet med ökad jämställdhet inom folkbildningen är sedan 2016 ett prioriterat område och därför har Tollare Folkhögskola ett särskilt fokus på dessa frågor vilket beskrivs i vårt arbete med jämställdhetsintegrering (se Bilaga 1.)

Verksamheten ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.

• Uppnåddes målen med åtgärderna? Om ja, vilka var framgångsfaktorerna? Om nej, varför inte?
• Syns någon effekt i arbetet med jämställdhet och likabehandling?

Verksamheten ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg.

Verksamheten ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen.

Verksamheten ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av

funktionsnedsättning/normbrytande funktionsvariation. Detta innebär att en person kan avvika från rådande uppfattning om vad som anses vara fysiskt eller psykiskt normalt ur ett

funktionsmaktordningsperspektiv, till exempel användande av rullstol, annorlunda rörelsemönster utifrån t ex nedsatt rörelseförmåga, annat sätt att ta till sig information utifrån en syn- eller hörselnedsättning, eller annat sätt att förstå och tolka information än gängse norm.

Verksamheten ska förebygga diskriminering och trakasserier på grund av ålder. Ålder ska inte vara en orsak till diskriminering eller utanförskap.

Om en deltagare missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Ett exempel är när personer aktivt väljer att inte ta upp HBTQ frågor vid undervisning.

Om en deltagare missgynnas genom regler eller rutiner som verkar vara neutrala men som i praktiken får en diskriminerande effekt utifrån någon av de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.

Motvilja mot eller förakt för HBTQ- personer, det vill säga homosexuella, bisexuella eller transpersoner samt övriga sexualiteter och könsidentiteter.

Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker individens värdighet. Både personal och deltagare kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkningar.

• fysisk (till exempel att bli utsatt för slag och knuffar
  
• verbal (till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosocial (till exempel att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, ”himla med ögonen”, sucka högt bakom ryggen)
• text- och bildburen (till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms, bilder på nätet)

Gemensamt för alla former av kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en enskild eller en grupp. De kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas över tid. Det är viktigt att alltid utgå från den individuella upplevelsen av kränkningen och ta den på allvar.

Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.

Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper.

Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.

Vid varje kursstart ansvarar mentorer samt kurator för att informera och diskutera skolans likabehandlingsplan med deltagarna. Deltagarna ges då möjlighet att själva att exemplifiera olika former av diskriminering och kränkning. Vid detta tillfälle tydliggörs också hur en som enskild deltagare har möjlighet att vända sig till personal och skolledning då en anser sig kränkt eller diskriminerad.

• Samtliga undervisningsmaterial ska vara fritt från kränkande och diskriminerande inslag, materialet ska inte sprida rasistiska eller andra förlegade föreställningar med avseende hänvisning till diskrimineringslagen.
  
• Personal på Tollare folkhögskola ska vara tydliga och omedelbart stoppa upptäckten av tendenser till kränkande eller diskriminerande handlingar.
• Personal på Tollare folkhögskola har nolltolerans mot aggressiva eller våldsamma beteenden.
• Tollare folkhögskola arbetar aktivt med att synliggöra och stärka minoritetsgrupper i samhället som en del i undervisningen.
• Deltagare ska ha inflytande över sina studier som en del i arbetet med deltagardemokrati.
• Likabehandlingsplanen lyfts och diskuteras regelbundet på Tollares skolråd.
• Likabehandlingsplanen är en del av den ordinarie undervisningen.
• Likabehandlingsplanen tas upp av mentor i de enskilda utvecklingssamtalen i syfte att säkerställa att den efterföljs.
• Tollare folkhögskola har en tydlig plan för åtgärder som vidtas vid förekomst av kränkningar och/eller diskriminering.

• Vid skolstart informeras samtliga deltagare om Tollares likabehandlingsplan på klassens första klassråd
  
• En gång per läsår genomförs enkät i syfte att kartlägga och leda fram till nya mål för arbete med likabehandling inför kommande läsår.
• Enkät sammanställs och analyseras av arbetsgrupper under ledning av studierektor samt av skolråd under ledning av kurator. Analys leder fram till förslag på fokusområden och mål för kommande läsår – Förslag på fokusområden och mål presenteras för skolledning för beslut.
• Fokusområden och mål för kommande läsår presenteras för arbetslagsledare samt på skolråd. – Uppföljning av mål görs inför att den årliga enkäten delas ut

All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla deltagare bör rapportera diskriminering eller annan kränkande behandling på skolan till närmast ansvarig lärare, kurator eller skolledning. Den studerande har rätt till hjälp och stöd vilket kan ges av skolans kurator.

• Vid förekomst av kränkningar eller diskriminerande handlingar ska personalen genast ingripa för att lösa den akuta situationen. En deltagare som upplever sig kränkt kan ta hjälp av lärare för att fylla i en incidentrapport som sedan lämnas till studierektor. Om personal är inblandad i kränkningen ska deltagaren direkt kontakta skolans ledning.
  
• Deltagare har möjlighet att fylla i en blankett för anmälan om trakasserier/kränkande behandling, även kallad incidentrapport, som sedan tas vidare av kurator samt skolledning vid behov.
• Skolans ledning utreder händelsen, samtal, åtgärder etc. dokumenteras. All dokumentation förvaras hos studierektor och är sekretessbelagt. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram, i vissa fall kan händelsen leda till att deltagare får en varning. Åtgärdsprogrammet upprättas tillsammans mellan studerande och studierektor. Åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas.
• Vid händelser som innefattar brott, exempelvis hot och våld mot person eller egendom upprättas polisanmälan.
• Om en deltagare är föremål för polisanmälan stängs individen av från såväl studier som eventuellt internatboende.